Just nu befinner jag och min lilla familj oss i flyttastider, visst flytten sker inte förrän om sex månader, men planering tar sin tid goda vänner. Jag bävar inför att återigen behöva spara pengar till månadskortet varje månad. Problemet är givetvis inte att man behöver betala för kollektivtrafiken. Det är inga som helst konstigheter. Nej, problemet ligger i hur mycket man förväntas betala i jämförelse med hur lite man får tillbaka.


Låt säga att du köpt en tröja på en helt vanlig butikskedja. Tröjan visar sig vara trasig och du får dina pengar tillbaka, inga konstigheter där. Ett företag har diverse ansvarigheter gentemot sina kunder enligt konsumentköplagen. Eftersom SL en gång i tiden privatiserades anser jag att konsumentköplagen således skulle gälla här med. Jag köper en tjänst, som inte fungerar som den ska. Ipso facto - jag får mina pengar tillbaka. Jag undrar, är det bara jag som upplever det som ett riktigt problem?
Så vad blir konsekvenserna av DN:s rapport? Givetvis att priserna för plankning höjs, snarare än att månadskorten sänks. Surt.
Så vad blir konsekvenserna av DN:s rapport? Givetvis att priserna för plankning höjs, snarare än att månadskorten sänks. Surt.
Jag vill påpeka att jag inte är för plankning, man ska betala för en mottagen service. Men jag tycker att SL får härja lite fritt i kollektivtrafiken, utan att någon tycks lägga sig i. Priserna är för höga och utan konkurrens eller myndigheternas ingrepp ser jag inte hur det kan förbättras. Jag förstår att folk plankar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar